Idag var det dags att gå igenom detaljerna inför operationen, 20 dagar kvar! Det blev en trevlig förmiddag i Torsby uppdelad i tre pass.
Det första var med en sköterska som tog hand om alla papper jag hade med mig. Jag hade sedan tidigare fått hem enkäter och hälsodeklarationer som nu var ifyllda och klara. Sedan var det dags för EKG och blodtryck, längd och vikt. Jag fick även information om inläggningen på papper, tidigare hade jag bara fått information via telefon. Jag passade även på att ställa lite praktiska frågor runt inläggningen och vårdtiden. Kläder, mediciner, mat, elektronik – det är mycket man ska tänka på.
Pass nummer två var med den läkare som ska operera mig. Han gick igenom förutsättningarna och lite om vad jag har att vänta mig. De jobbigaste perioderna kommer tydligen vara när jag går från flytande till puré och från puré till fast föda veckorna efter operationen. I övrigt tänker de hålla mig smärtfri och utan illamående vilket jag tycker låter bra. En punkt som vi pratade en del runt var om de upptäcker ett större bråck vid övre magmunnen under operationen. Det har hänt i mindre än en procent av fallen de har opererat och då kan de inte göra en sleeve utan antingen får de avbryta eller byta metod till gastric bypass. Min svar var väldigt klart och tydligt (hoppas jag), kan de inte göra en sleeve med duodenal switch får de avbryta och sy ihop mig igen. Hade jag tyckt att gastric bypass hade varit en attraktiv metod hade jag varit opererad för länge sedan.
Slutligen fick jag träffa narkosläkaren som ska se till att jag sover och framförallt vaknar igen. Även om listan på möjliga komplikationer av operationen är rätt omfattande är nog den allvarligaste risken den med narkosen. Det är inte helt trivialt att söva en så stor kropp som vi pratar om här och hålla på det rätt nivå under de ca två timmar som operationen tar. Jag har fullt förtroende för att det går bra, det är mycket skickligt folk som vet vad de gör men bra förberedelser är en del av det hela. Det mest konkreta av det hela var en vädjan om att komma renrakad. Tejpen som håller tuben man blir intuberad med fäster bättre då. Det ser jag som en ganska liten uppoffring i det hela så skägget ryker. Det kommer växa ut igen…
När allt var klart var det bara att skaka sig en lunch, sätta sig i bilen och tuffa söderut igen. Det börjar bli väldigt konkret, äntligen!
Vikt: 144 kg (-6 kg)
